FANDOM


Demokrati

Done Did Do 2010

Stat med folkvälde, folkstyre. Genom transparens och kollektivt arbete kan vi göra scenkonstprocesser mer demokratiska.

Vad är demokrati?Edit

En demokrati kan se ut på många olika sätt. När demokratin föddes i antikens Grekland fick inte slavar och kvinnor rösta, och i den svenska demokratin fick inte kvinnor rösträtt förrän 1921, så demokratins ursprung är tyvärr ganska ruttet. En demokrati kan i själva verket vara väldigt förtryckande och uteslutande.

Kommunikativ demokratiEdit

Den feministiska rättviseteoretikern Iris Marion Young argumenterar för en kommunikativ demokrati. Hon menar att det demokratiska samtalet ofta bygger på tävlan, att två parter i en debatt vill vinna och inte strävar efter att komma överens – ja som när Mona Sahlin och Fredrik Reinfeldt möts i en debatt på TV.

CitatEdit

"Genom att begränsa det demokratiska samtalet till en tävling där några vinner och andra förlorar gynnas de som gillar att tävla och kan spelets regler. Det självsäkra och konfrontationsinriktade talet värderas högre i dessa sammanhang än tal som är prövande, utforskande eller försonande. I de flesta diskussionssammanhang gynnas detta manliga sätt att tala framför kvinnliga sätt. Det finns en växande forskning som hävdar att flickor och kvinnor tenderar att yttra sig i mindre utsträckning än pojkar och män i talsituationer där det anses viktigt att uppträda självsäkert och övertygande och att kunna tävla med argument. När kvinnor faktiskt talar under sådana förhållanden, brukar de dessutom snarare komma med upplysningar och ställa frågor än hävda egna åsikter eller ta initiativ till debatt.
I många formella sammanhang agerar bättre utbildade vita medelklasspersoner också som om de hade en självklar rätt att tala och som om deras ord skulle ha en särskild auktoritet, medan människor ur andra grupper ofta känner sig hämmade av argumentationskraven och av debattprocedurens regler och formaliteter, vilket leder till att de inte säger något, eller bara yttrar sig ”störande” enligt dem som styr diskussionen. Normerna för vad som ska anses övertygande och konkurrensdugligt som argument och vad som anses gälla enligt debattreglerna, är effektiva sätt att tysta ned vissa röster och gradera talet i många konkreta situationer där kulturellt åtskilda och socialt ojämlika grupper möts. De dominerande grupperna är för övrigt ofta helt ovetande om att de medverkar till en sådan nedvärdering och nedtystning av somliga röster, medan de mindre privilegierade ofta känner sig förödmjukade eller frustrerade, och antingen mister självförtroendet eller blir arga.
Rådplägningens normer gynnar också formellt och allnmänt hållet tal. Sådant tal som rör sig från premiss till slutsats och redogör för alla led i argumentationen är bättre än annat tal. Det är också bättre att hävda en åsikt i allmänt hållna termer och visa hur principerna kan tillämpas på specifika fall. Dessa vältalighetens normer måste emellertid läras in; de är kulturspecifika, och i många konkreta talsituationer i vårt samhälle är den sortens retorik ett tecken på gynnad social ställning. Rådplägningen står alltså inte öppen för alla typer av krav, framställningar och argumentationsstilar. I formella debattsituationer, exempelvis i klassrum, rättsalar eller kommunala församlingar, känner många människor därför att de måste be om ursäkt för sitt trevande och slingrande sätt att uttrycka sig.
Till sist gynnar dessa normer även tal som är känslo- och kroppsbefriat. De tycks förutsätta en uppdelning mellan tanke och kropp, förnuft och känsla, och tenderar således falskeligen att tolka lugn och avsaknad av känsloyttringar som tecken på saklighet. Uttryck för ilska, harm och ett lidelsefullt engagemang skadar således de krav och argument som de ackompanjerar. På motsvarande sätt blir kroppens närvaro i språket – med vidlyftiga gester, nervösa rörelser eller emotionella kroppsuttryck – ett tecken på svaghet som undergräver ens påståenden eller avslöjar ens brist på objektivitet och kontroll. Debattnormerna brukar gynna ”bokstavligt” tal framför figurligt, som starka överdrifter, metaforer och så vidare.
Som jag tidigare har påpekat kan vi i vårt samhälle se hur dessa skillnader i språkprivilegier motsvaras av andra sociala skillnader. De vita medelklassmännens språkvanor präglas av kontroll, med ett fåtal gester och känslouttryck. Sättet att tala bland kvinnor och etniska minoriteters språk brukar däremot vara intensivare och kroppsligare, och sätter större värde på känslouttryck, bildspråk, varierande satsmelodi och gester.
Min slutsats är alltså att denna diskussionsbaserade demokratiteori måste bredda sin uppfattning om vilka uttrycksformer och debattstilar som ska kunna göra sig gällande i den politiska debatten. Jag föredrar att kalla en sådan bredare demokratiteori kommunikativ istället för deliberativ – för att kunna jämställa alla former av kommunikativ interaktion där människor strävar efter insikt och ömsesidig förståelse."
ur Att kasta tjejkast, Iris Marion Young

Ad blocker interference detected!


Wikia is a free-to-use site that makes money from advertising. We have a modified experience for viewers using ad blockers

Wikia is not accessible if you’ve made further modifications. Remove the custom ad blocker rule(s) and the page will load as expected.