Rätt att väja fritt, d.v.s. utan att någon annan bestämmer.
Valfrihet är ett begrepp som ofta förknippas med marknadsliberalism och kundens rätt att välja. Idag har svenskar t.ex. ”valfrihet” att välja hur ens pensionspengar förvaltas. Detta ”fria val” uppfattas av många som en börda och stress eftersom det är både är komplicerat och tidskrävande att välja pensionssparande. På grund av detta är det många svenskar som helt enkelt har låtit bli att välja. De som har kompetens och tid att välja sitt pensionssparande blir vinnare, och de som inte har det blir förlorare.
I valfrihetens tid kan alternativen vara många, t.ex. kan vi välja mellan många olika sorters pasta eller olivolja, men hur stor skillnad är det egentligen mellan de olika sorterna? Hur stor är så att säga valfrihetsmarginalen?
Valfriheten tillfaller ofta individen, medan grupper sällan har så mycket att välja på. Ensamstående mammor har t.ex. som grupp inte så himla mycket att välja på när det kommer till privatekonomi, de måste spara och snåla och välja bort att åka på semester, trots att de är fria att välja mellan hundra olika blöjsorter. Är det verkligen valfrihet?
Grupptryck inskränker också vår valfrihet. Kanske väljer vi att köpa en viss jacka eller en viss sorts byxor eller att göra en viss sorts scenkonst för att få legitimitet i gruppen. Vi kunde ha valt vilka byxor som helst, men väljer som alla andra. Är det valfrihet?